Stenberg - Jakten på seger

En viktig bok om trosrörelsen

Vår tid kännetecknas som vi ständigt får höra om av många människor som mår dåligt, både fysiskt och psykiskt, inte minst unga människor.
När sjukvårdens lösningar ej sällan inte går längre än att man ska äta mediciner utan att man verkligen får uppleva att de är till någon hjälp vad är då mera attraktivt än ett budskap där man kan göra anspråk på helande, god ekonomi och allt därtill? Bingolotta i all ära men budskapet att man vunnit ett miljonbelopp når endast ett fåtal människor och gäller alltså långt ifrån alla. Så om man är ute efter en strimma hopp och man hamnar på ett möte med glada, vänligt inställda människor som alla verkar ha upplevt att ha blivit rikligt välsignade med hälsa och god ekonomi då kommer det troligen att dra till sig en och annan förtvivlad sökare.

Den som kommer över första tveksamheten och känner hur den tillmötesgående vänlighet börjar skapa förväntningar, möter snart eldiga tal om sådd och skörd och man får veta att för att få del av alla dessa välsignelser gäller det att "hämta ut" dessa löften, ja rättigheter, genom att uttala dem i tro så att de på det viset blir till verklighet. Det gäller att i tro om skörd ge tionde och att ständigt vara beredd  att offra mer för att få se att mäktiga väckelser ska bli verklighet i församlingen, ja i hela Sverige.

Det som är väldigt bra med denna bok är att den är skriven av en helt vanlig kvinna som jag tror väldigt många kan identifiera sig med. Hon har förmågan att beskriva livet precis som det är utan några krusiduller. Hon beskriver hur hon valde att gå första året på församlingens bibelskola, ett år där man fokuserar på helande för egen del. Under tiden är hon med i församlingsarbetet och uppmuntras att ställa upp på allt mer, något hon gör villigt och glatt. Det berättas om ständigt återkommande konferenser där helande och mirakler står i fokus med starkt karismatiska talare som vet hur man får med sig sina lyssnare. Och om nu inte konferensen skulle leda till utdelning så lär det snart bli en ytterligare gudabenådad talare som du absolut ska komma och lyssna på. Trosrörelsens ständigt återkommande predikoämnen är pengar, mera pengar, offra, hämta ut ditt helande och ekonomisk framgång, allt som gjort att rörelsen har blivit känd för sin framgångsteologi med väldigt mycket betoning av vad du själv ska göra för att alla löften ska bli verklighet i ditt liv. I mångt och mycket påminner läran om den populära självhjälpboken "The power of positive thinking" som också kom ut på svenska på åttiotalet. Kärnan i allt detta är dock att att det handlar om att göra saker i egen kraft.

Boken som är skriven i romanform och beskriver alldagliga händelser, upplevelser, känslor, förhoppningar och även alla dessa tvivel som uppstår när man låter sig dras in i en sådan miljö. Författarinnan beskriver verkligheten, hennes egen verklighet, även om alla händelser i sig är uppdiktade så har de ändå hänt. Villoläror såsom de lärs ut i trosrörelsen förblir inga teoretiska dogmer i denna bok utan skrämmande verklighet i berättelsen och att en sådan miljö dessutom blir  starkt beroendeframkallande framgår med all önskad tydlighet.  Trots att hon insåg hur hon blev bedragen av dessa villoläror så hade hon svårt att vara utan dessa möten med sin vackra lovsångsmusik. För en annan står utanför är det svårbegripligt, lika obegripligt som att kvinnor trots allt vänder tillbaka till sina misshandlande make och tror att nu blir allt annorlunda...

Är det då bara svarta färger som hamnar på tavlan? Nejdå, det finns självklart också sann värme, gemenskap och uppriktighet i sådana miljöer och hon är glad för en del goda saker som hon fått uppleva i församlingen där. Hur annars skulle man locka folk till sig? Det är ledarskapet man ska akta sig för.

I slutet på boken har hon sammanfattat lärorna som ständigt upprepar sig. Nyttig läsning!

Läs boken om denna förföriska verklighet och låt dig varnas! Be att biblioteket skaffar boken. Det lär man säkert göra!

Pendeln - ett barnbarn utforskar sin familjs nazistiska förflutna

Jag har precis läst ut boken "Pendeln" av Julie Lindahl, barnbarn till en tysk nazist. Boken handlar om ett barnbarns kamp mot den skrämmande och kvävande tystnadskultur som funnits i hennes släkt där det var tabubelagt att prata om det som hänt under kriget och i synnerhet allt som rörde ”morfar” och hans roll under kriget. Barnbarnet har fått erfara släktens tystnadskultur sedan tidig ålder men hon är som alla barn brukar vara: de vill veta! De ställer frågor, men i detta fall erfar Julie att hon inte får riktiga svar. Alla inom släkten gör allt

för att hemlighålla det som försiggått under kriget. Själv är hon född i Brasilien dit hennes morföräldrar flydde med sina barn. Orsaken var den gällde många andra med. Det var krigstribunalerna som inrättades i Tyskland som gjorde att många krigsförbrytare fruktade att bli ställda inför rätta och därför försökte gömma sig i Latin- och Sydamerika som präglades av högerregim som ofta var toleranta mot naziflyktingar.

Julie valde att gå emot tystnadskulturen och började forska i det som försiggått under kriget och i boken beskriver hon sina olika resor i Polen där hennes morfar ”härjat”. Hon upptäcker mer och mer om hur hennes morfar varit en framstående SS-medlem, del av fanatisk elitgrupp som verkställde Hitlers önskemål om att utöka tyskarnas behov av ”Lebensraum” och att göra sig av med mindervärdigt folk, främst judarna. Tanken om "Lebensraum" som handlade om att utöka tyskarnas mark måste förstås utifrån den historiska utvecklingen av förnedring och skam som tyskarna upplevde efter 1:a världskriget då Tyskland förlorade stora landområden. Dessa samlade känslor av förnedring och skam utnyttjades av nationalsocialistiska Adolf Hitler som ingav tyskarna nytt hopp om förändring, ära och makt! Det rena ariska blodet och utvidgade markegendomar ingick som centrala tankar i nazitankegodset. Allt som inte passade in där skulle man göra sig av med. Förutom judarna skulle man också göra sig av med zigenare. Dessutom såg man ner på de slaviska folken som betraktades som mindervärdiga.

Att behöva upptäcka att ens morfar varit en ond människa är en betungande uppgift men hon berättar att hon fått mycket uppmuntran av sin familj och även av flera personer som hjälpte henne under själva utredningen. Under flera år reste hon till platser i Tyskland, Polen och Balkanområdet för att ta reda på vad som hade hänt och vilken roll hennes morfar haft under kriget. Senare förde resan även till Sydamerika dit hennes morfar flydde med sin familj. Med hjälp av en kunnig brasilian upptäckte hon mycket om sin morfar och de många andra som flytt Europa för att slippa hamna i fängelse.

Då resan utfördes så sent som på 2010-talet fanns det bra tekniska möjligheter att finna svar på frågorna, något som också ledde till upptäckten av en morbror som hon trott varit död för länge sedan, men fortfarande levde och som hon även uppsökte i Sydamerika. Det ledde henne till insikten att tystnadskulturen fortsatt skapa förvirring bland morbroderns inhemska familj som alltid levt med stora frågetecken om morbroderns släkt.

Bokens titel "Pendeln" refererar till ett slags ockult instrument som Julies mormor använde för att få vetskap om sanningen i en viss fråga. Det framgick inte hur den spelade en roll i boken som helhet.

Jag har mycket stor respekt för detta beslut att utforska sin egen morförälder på detta sätt och tycker att boken är mycket läsvärd. Jag rekommenderar den varmt!

Några personliga reflektioner om skuldfrågan och ondskan

Under sina resor i Polen mötte hon gamla människor som själva hade lidit under hennes morfars grymma härjningar. Det de uttryckte gentemot Julie var att hon inte själv behövde känna ansvar för ondskan hennes morfar hade ställt till med. Denna oerhört viktiga tanken att man som barn inte har ansvar för och straffas för ondskan ens far eller morfar förorsakat har sin grund/bekräftas av det som sägs i Mose lag (5 Mos.24:16) och tanken omnämns också senare i 2 Kungaboken 14:6 och Hesekiel 18:20. Kan det vara så att denna insikt rentav är en del av mänskliga släktets gemensamma samvete?

En annan fråga som författarinnan ställde sig var hur det kom sig att hennes morfar blev en sådan ond människa. Var det något han själv hade varit med om som föranledde detta? Något tydligt svar på den svåra fråga verkar hon inte ha hittat. Frågan är så klart universell och enligt mig kan man hitta flera bottnar:

1. Den viktigaste orsaken till ondska finns helt enkelt i varje människans innersta. Jag tror att varje människa har möjlighet att utvecklas till en riktigt ond människa. Man brukar säga att makt korrumperar. Jag är väldigt tveksam om det finns undantag! Samvetets funktion finns i varje människa och kan utgöra en spärr för att göra onda saker. Men när en människa negligerar spärren och ändå gör något ont och gör så även i fortsättningen så dövar man den inre röst som samvetet brukar jämföras med. När detta händer är risken stor att man blir en riktigt ond människa. Nya Testamentet säger något om detta: "När någon frestas, är det hans eget begär som lockar och drar honom. När begäret blir befruktat, föder det synd. Synden blir sedan fullvuxen och föder död." (Jakobsbrevet 1:14,15)
2. Ondskan i varje människas innersta har dock sin yttersta orsak i det Bibeln kallar syndafallet och som beskrivs i Bibelns tredje kapitel. Nya Testamentet refererar till detta i brevet till församlingen i d Rom är Paulus skriver: "Genom en enda människa, Adam, kom synden in i världen, och genom synden döden, och så dör alla människor, eftersom alla har syndat." (Romarbrevet 5:12). Förklaringen kan se enkel ut, andra kallar den mytisk, men fundera! Antingen är allt man läser i Bibeln trovärdigt eller så är inget det. Ett träd har inte både god och dålig frukt! Det är antingen eller!
3. Jag tror mig även se en tredje orsak bakom just nazi-ondskan. Det är nämligen känt att Hitler byggde sina tankar och idéer på Darwins evolutionsteori. Utifrån den läran bedömde han att vissa folk var mer utvecklade än andra och det gjorde att han drog slutsatsen att de tyska/ ariska folket måste ha kommit längre i sin evolution än andra folk. Kampen om överlevnad som ju är så tydligt förknippad med evolutionsteorin gjorde att han bejakade denna kamp och ansåg att det var rätt att göra så. För honom blev det därför helt begripligt och normalt att göra sig av med allt som är svagt precis såsom ju också sker bland djuren i naturen. Alltså var det inget problem att försöka utrota andra till förmån för den egna ariska ”rasen”. I Detta sammanhang behöver läggas till att nazisterna lovordade svenska institutet för rasbiologi som den socialdemokratiska regeringen instiftade år 1922, världens första. Den som vill fördjupa sig mer i kopplingen mellan Nazismens tankar och darwinism hänvisar jag till Richard Weikarts bok "Hitler's ethic - The Nazi Pursuit of Evolutionary Progress" och Jerry Bergmans bok "Hitler and the Nazi-darwinian worldview".

Vid slutet av sin upptäcktsresa fick Julie smärtsamt tydliga bevis för att att det inte funnits en gnutta ånger bland dessa SS-medlemmar som hennes morföräldrar var en del utav. Var alla dessa förhärdade och helt utan ånger? Holländska Corrie ten Boom berättar i sin kända och även filmade bok Gömstället att hon själv hade förts till koncentrationslägret Ravensbrück under kriget och hade förlorat hela sin familj. Efter kriget mötte hon en av dessa f.d. SS-män som sa att han ångrat sig och blivit kristen. Hon beskriver mötet som en fruktansvärt svårt men att hon efter tveka valde att förlåta honom. Jag vet att ja var imponerad när jag läste storyn för många år sedan, även om jag numera också känner stark tveksamhet. Blev hon lurad av den mannen? Svårt att säga! En sak är jag dock förvissad om: Gud är rättfärdig! Honom kan ingen människa lura! Den som inte omvänt sig till Gud och fått sin synd förlåten ska en gång själv stå till svars för det han gjort. Uppenbarelseboken kapitel 20 berättar om slutdomen.

Vi lider alla av samma problem!

Bibelns budskap riktar sig dock inte bara till dessa SS-medlemmar som mördat och hållit på med grym tortyr. Den riktar sig till oss alla. Den säger att vi alla har syndat och kommit bort från Gud. Men Gud lovade redan i paradiset att han själv skulle lösa problemet, något som evangelisten Johannes förklarar i sitt evangelium. I kapitel 3 målar han upp en stark jämförelse som dock kräver lite bakgrundskunskap. När folket Israel var på väg från Egypten där de varit slavar i 400 år till det land som Gud lovat Abraham att ge till hans efterkommande, rebellerade folket mot Gud och anklagade honom som befriat dem ur slaveriet i Egypten. Många av folket blev vid det tillfället bitna av ormar och många dog. Efter Guds anvisning iordningställde Mose en påle och fäste en orm av koppar på den och alla som var ormbitna uppmanades att se på kopparormen som hängde på pålen. Den som gjorde så blev frisk igen.

Den bild användes av Jesus i sitt samtal med Nikodemus. Budskapet gick ut på att alla behöver bli pånyttfödda för att få tillträde till Guds Rike. För att visa hur det kunde ske sa Jesus att man skulle se på honom som de ormbitna hade blivit uppmanade att se på den upphöjda kopparormen. Alla som inser att de är syndare och har levt bortvänt liv från Gud, gjort andra människor illa på ett eller annat sätt och därför samlat en skuldbörda uppmanas att se på Jesus som också han blev upphöjd på ett kors precis som kopparormen för att alla som längtar efter befrielse av synd och skuld genom tron på honom skulle få uppleva att de fått nytt liv och fred med Gud. Detta glada och livsförnyande budskap gäller för alla som inser och ångrar sin synd och vänder om till Gud! Det gäller storsyndare så väl som genomsnittssyndare.