Lärorik,
berörande och skrämmande läsning
I
veckan läste jag Klaus Wivels bok “de sista kristna”.
Journalisten, själv inte kristen, har uppdelat sin bok i olika kapitel som handlar om det palestinska området,
Egypten, Libanon och Iraq, länder där författaren själv varit och undersökt situationen för de kristna.
Det är
dyster läsning och man inser snart hur extremt utsatta kristna är i
dessa länder och hur de ständigt och urskiljningslöst kan bli
föremål för hämndaktioner trots att de alls inte gett minsta
anledning till något. Det räcker att någon i västvärlden
publicerar skämtteckningar för att kristna i dessa länder i
Mellanöstern ska bli utsatta för dödligt våld, där kvinnor blir
våldtagna, kyrkor och affärer till kristna blir nedbrända. Det är
lätt att inse hur livet där skiljer sig enormt från hur man kan
leva som kristen i norra europa.
Vi som
kan tycka att man ska kunna skämta om det mesta och säga vad man
tycker, kom ihåg att kristna i mellanöstern betalar ett orimligt
högt pris. Är det verkligen värt det? Fundera gärna över det!
Varför verkar omvärlden och speciellt västvärlden inte bry sig om dessa hårt ansatta kristna är en fråga som också ställs i denna bok. Kan det vara så att de länder som sedan lång tid tillbaka uppfattats som just kristna länder i praktiken gjort allt för att befria sig från sin kristna bakgrund och därför helst inte tar in kristna?
