måndag 28 januari 2008

Ateister - gör skäl för er tro!

Alla ska behöva göra skäl för sin tro!
P1 har nu i helgen börjat med det teologiska rummet med som första fråga om det går att definiera Gud.
Thomas Österberg efterlyser en rejäl förnyelse så att det inte blir detsamma som filisofi. Då skulle jag verkligen önska mig att inte bara de sedvanliga frågorna tas upp om hur man kan veta att Gud finns och sånt även om det naturligtvis är en relevant fråga i ett sånt program. Jag skulle speciellt villja se baksidan på den frågan. Jag menar att ateister ska behöva frågas om just sin tro! De tror ju också! De tror på förnuftet. Men vad har de för grund för det egentligen? Om allting i universum finns där pga slumpartade händelser, vad finns det då för grund att tro att man genom förnuft kan komma till sanning? I en oordnad kan det väl knappast bli någon ordning? Så den som tror på förnuft har all anledning att förklara hur den kan tro på förnuft som ett slags Gud som evoluerar med tiden och blir allt mäktigare ju längre tiden fortskrider… Gärna nya sätt att se på så kallad icke-tro som kanske ändå är ett slags tro! Kan bli spännande!


Därtill kommer att allt färre konfirmander lär bekänna sin tro på bibelns gud. Problemet är dock att de lätt kan hamna i ett ingenmansland när det sägs att det inte finns någon Gud. Ateisterna håller hus där. De påstår att det går bra att leva utan att tro på en Gud, men har de rätt? Jag anser att de genom bakdörren tagit in förnuftet som sin gud! Den dyrkar de så gott som varje dag. Det handlar om en liten speciell gud som inte utvecklat sig riktigt än och hur den kommer att se ut om 30 år vet man egentligen inte, men det lär vara hur enkelt som helst att tro på denna gud. Finns det skäl att tro på denna gud då? Det är det som är frågan! Hoppas man tar tag i frågan i det "teologiska rummet" och slutar leka kurra gömma....

Min slutsats: vi kan inte leva utan något slags gud, men inte alla har insett att de bytt ena guden med den andre, men om det är ett bra byte är en annan fråga...
Dagen 2

5 kommentarer:

Anonym sa...

Nej, nej och åter nej. Ateism är ingen tro. Ateism är FRÅNVARO av tro på högre makt.
Jag önskar av hela mitt hjärta att troende kunde sluta ta till den där lögnen.
Ateister tror på många saker. Det enda gemensamma är att de INTE tror på någon gud.
Det du gör är att du jämställer tron på en gud med tron på att solen går upp i morgon. Det är två helt skilda saker ur ett filosofiskt perpektiv.

Theodor sa...

Nej, nej och åter nej! När jag säger att solen och stjärnorna är Guds skapelseverk då tror jag alltså på Gud. När du säger att de är resultat av Big Bang m.m. då tror visserligen inte på en högre makt - det kan jag hålla med om - men att tro på sitt förstånd att det ska ge svar på livets frågor är okonsekvent. Du anser att slump har satt igång allt som finns i universum, tror dig kunna hitta alla möjliga lagar men slump kan inte ge orsak till tänkande alls. Du har ingen grund som håller när du anser att dit förstånd skulle kunna ge svar. Enligt din grundläggande tanke skulle du bara kunna tänka slumpmässugt utan någon struktur alls. Det är därför jag tycker att ateistiskt tänkande är ett slags tro på förståndet som i praktiken går att jämföra med tro på en utomjordisk källa som jag tror en Gud.

Anna Svedberg sa...

Att förlita sig på sitt förstånd fungerar så länge allt flyter på och inga större problem uppstår. Sedan när orden tar slut och orken då finns det inget förstånd i världen som räcker till. Endast den som gått igenom svårigheter förstår vikten av att inte vara sig själv nog. Tack för en fin blogg!

Ulf Pettersson sa...

Ateism är ingen tro, det innebär bara att man inte tror på gudar eller övernaturliga väsen.

Tror du själv på någon av gudarna Vishnu, Oden, Athena, Baal eller Ra? Om svaret är nej, så är du ateist i förhållande till alla dessa gudar.

Det stämmer inte heller att ateister i allmänhet skulle påstå eller tro att världen tillkommit av en slump. Ateism säger inget om hur världen har tillkommit.

Vetenskaplig forskning har däremot mycket att säga om hur världen har tillkommit. Men forskningen grundar sig på orsak och verkan och påstår definitivt inte att världen "tillkommit av en slump."

Theodor sa...

Ulf, tack för din reaktion. På ett sett har du säkert rätt. Vad jag dock vill komma åt är vi inte alltid behöver tänka på en verklig gudom vi tar avstånd ifrån. Det kan likväl vara ett evinnerligt shoppande pga tron (medvetet eller omedvetet) att bara man köper något så blir jag innerligt tillfredsställd.... På så sät kan det finnas mycket surrogattro. Folk har dock svårt att erkänna att de förhåller sig till shoppande, vetenskap eller musik som något slags tro för det upplevs inte direkt okay, så man förnekar helt enkelt det.

Tron på forskning är ytterst tro på det egna förnuftet! Så klart är inte allt slump där, men om man bara tänker tillbaka tillräckligt länge så kommer man till det ändå! Om man nu inte vill tro på en Gud som satt igång allt och som ville och skapade saker! Frågan efter meningen med allt i universum går överhuvudtaget inte att ställa. Det måste då uppfattas som att livet ur filosofiskt ståndpunkt är meningslöst: ingen har menat något med universums tillkommelse. Just denna tro på den faktiska meningslösheten i universum är en tro t o m en mycket mycket märklig sådan!!