onsdag 19 december 2007

Homosexualitet och frågan vem som får vara med i kyrkan...

Hur kommer det sig att homosexualitet har blivit som en vattendelare i svensk kristenhet? Folkkyrkorna har alltid velat ta emot alla oavsett livstilen som den enskilde för. På så sett kunde man i alla fall nå dem och rikta förmaningen även till dem att leva ett alltigenom gudfruktigt liv enligt Skriftens utsagor.
Frikyrkosamfunden hade i alla fall förr ett mer restriktivt förhållningssätt. Spriten ska nog ses som en viktig orsak till detta. Det var och är ju viktigt att människor som vill bli av med sitt drogberoende möter en gemenskap där de inte utsätts för återfallsrisker.
Utifrån en traditionell församlingssyn har det alltid handlat om frågan ”innanför eller utanför?” Medlemskapet fungerade då som en slags sil. Det har skapat tydlighet och klara signaler utåt. Och visst är det viktigt med tydlighet? Församlingen är ju ändå inte tänkt som en plats där alla bara kan göra efter eget tycke?

kärlek ...

Det är inte vi som bygger församlingen/kyrkan utan Jesus Kristus, vår Herre själv. Hans tankar måste vara rådande annars blir det ”vår” församling, ”vår” kyrka istället för hans. Det är något som vi inte ska ta lätt på! Ene diket är att vi anser att huvuduppgiften är att bygga Guds rike och då blir det utidrån ledordet "kärlek" naturligt att alltmer spä ut vinet med ännu mera vatten för att få med ännu fler. Målet helgar då medlen och det måste väl vara okay? Kan det vara så att vi i så fall tagit över ansvaret att bygga från Jesus själv? Är det inte risk att vi då råkar ut för samma kommentar som Jesus profetiskt gav till en av församlingarna: ”annars kommer jag till dig och flyttar bort ditt lampställ, om du inte omvänder dig.” Vi som jämförs med får löper ständigt risken att irra bort från honom och hans Ord! Den som fortsätter på den vägen hamnar till slut i ett läge där man varken är kall eller het, ljummen alltså. Jesus säger om den: ”jag ska därför spy ut dig ur min mun…. Det är ord och inga visor! Då är det han som hamnat utanför, men i sin kärlek knackar han ändå på dörren. Han vill komma in igen. Upp.3:20

sanning ...

När vi insett detta är det samtidigt lätt att hamna i andra diket. Då blir "sanningen" ledordet och utifrån Bibeln bygger vi ett regelverk som av alla ska följas till punkt och pricka från och med att du kommer med i församlingen. Förr betydde det att om man blev frälst då gällde att som kvinna skaffa långt hår, hårknut, huvudbonad. Som man skulle man bli reguljär kund hos frissan och säkert fanns det mycket mer som man outtalet förväntades att omedelbart leva upp till. I syndakatalogen fanns så klart också med att man inte skulle vara homosexuell i praktisk mening. Då blir församlingslivet lätt jämförbar med en vackraste-hundtävling…

Var går mellanvägen?

Frågan är så klart var vi tänks kunna skönja den smala stigen som ju måste befinna sig mellan de här två diken, där både sanning och kärlek råder.
Kan det vara så att det är just det där traditionella medlemskapet som förorsaker problemet? Församlingen är väl ändå inte en sorts förening där man bara anmäler sig, betalar sin årliga avgift och så är man med, eller hur? Vi som är kristna utgör Jesu kropp, skriver Paulus.

Är det då inte ganska naturligt att vi först och främst lär känna dem som vill komma med i församlingen? Vi behöver ju lära känna varandra, "nosa" lite på varandra, känna på doften! Detta sker bäst i den lilla cellgruppen och det är viktigt att alla som vi vara med i församlingen ingår i en sådan grupp, där man är mån om varandra och lever i en någorlunda nära gemenskap. Där borde efter en tid kunna avgöras om en ny kan få vara med som fullvärdig medlem.

Termen medlemskap har gjort att vi blir fokuserade på kvantiteten. Sånt öppnar upp för att göra antalsprognoser, som ju är viktiga pga att riksbidraget är antalsbaserat … Men håller vi inte på med fel saker då? Då blir det ju de yttre attributer som vi inriktar oss på i alla fall. Och det var ju guds rike som vi först och främst skulle söka? Riket handlar enl. romarbrevet om ”rättfärdighet och frid och glädje i den heliga anden”. (14:17)

Att leva i en cellgruppsgemenskap betyder inte att man är perfekt så klart. Vi har ju alla brister men om vi strävar efter att få växa till då prövas vi också. Den som ingår in en sådan grupp och konfronteras med Bibelns tankar ställs på prov, inte bara de som har homosexuella känslor utan också de som brottas med girighet eller vilka svårigheter vi än bär med oss. Vi förkastar väl inte en person som har svårt med alkohol eller talar om att människor ska prövas innan de tjänstgör i församlingen. Jag tror att vi ska ta detta på allvar! Medlemskap är ju inte ett slags färdbevis till himlen som en del verkar tro. Det handlar dock om att tillhöra Kristus och på hans villkor få tillhöra hans församling.

Dagen: Svenska samfundsledare om homosexualitet, Mikael fick inte återvända till sin kyrka, Fler samtal behövs om bemötandet av homosexuella

2 kommentarer:

Anonym sa...

Alla kristna föreningar/klubbar kör väl här med falsk marknadsföring till kunderna i utskicken.. Alla skryter om hur bra dom är och hur mycket gott avgiften till församlingen ger i form av hjälp till uteliggare/fattiga och sjuka + övriga medlemsförmåner. Inte ett ord om deras homohatiske gud..

Att "medlemsförmånerna" minsann inte till fullo gäller alla (läs homosexuella) talar man tyst om.

Till och med rätt liberala SVK underlåter i reklamen att tala om att homosexuella inte har rätt att gifta sig i kyrkan etc.. fast full avgift förväntas av de 2-klass medlemmarna att nappa på och betala.

Det är inte bara oärligt utan medveten falsk marknadsföring.

Hur svårt kan det vara att i reklam skriva tydligt att detta bara gäller heterosexuella och sen tydligt räkna upp undantagen.

Om ICA kan skriva att erbjudandet gäller bara ica-kortkunder - varför kan då inte dessa religiösa föreningar vara lika tydliga?

Fall för marknadsföringsdomstolen?

Theodor sa...

Tror du gud är homohatisk? Då vill jag upplysa dig om att Gud så älskade världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Jh3:16.
Här finns inga begränsningar!
Du är alltså jättevälkommen! Det är många som tror sig veta men ändå inte vet!

I övrigt vet jag inte så mycket om alla möjliga föreningar/klubbar. Jag är inte så bevandrad i såna kretsar.
Alla som vill följa Jesus som lärjungar på hans villkor är välkomna. Ingen avvisas! Välkommen som lärjunge du också!